En liten påminnelse

Var glad medan du lever, för du är död så länge.

Återvändandets tidpunkt

"Det kommer alltid en tidpunkt då det är dags att återvända." Jag har burit med mig de orden. Funderar på dem ibland. De uttalades vid ett av mina många samtal med en iransk man som lever i exil i Frankrike. Han kom till Paris som ung för att studera. Det var under Shahens tid. I hemlandet kom snart Khomeyni till makten, krig utbröt och det politiska läget gjorde det omöjligt att återvända till Iran när studierna väl slutförts. Så nu lever han där, i Paris, och kan inte annat, trots att det är hög tid nu. Tid att återvända.

Själv känner jag mig privilegierad. Jag har fått återvända. Jag har något att återvända till. Har varit privilegierad nog att ha haft något att återvända från. Befinner mig i återvändandets fas, rentav. Förmodligen kan inte alla riktigt förstå det där. Kanske måste man ha vandrat längs olika stigar, passerat vissa krökar, innan begreppet ens får mening i ens hjärna. Vikten av återvändo. Vi gör var och en vår egen resa, även om vi sitter bredvid varandra på samma tåg.

Naturen

"Det är så härligt i naturen!"

Ovanstående utbrast det fyraåriga syskonbarnet med emfas, när han tittade ut genom bussfönstret. Vid Slussen! I Stockholm. (Slussen är som bekant en av Stockholms mer intrikata trafikkaruseller.)

Barnet ifråga är uppväxt på Söder, i Stockholm.

Olika uppväxtmiljö - olika referensramar...

Opium

- Datorer är ett opium för folket! utbrast K upprört.
- Det är nog därför man är så släpphänt med illegal fildelning... replikerade U lakoniskt.



 

Konfusion

Middagsprat:
Den vuxne, apropå någonting: "Nu blir jag konfunderad."
Det yngsta barnet: "Vad betyder konfunderad?"
Den vuxne: "Jo, det är när man inte riktigt vet vad man ska tro, man måste fundera lite och tänka efter, för man känner sig lite förvirrad."
Barnet: "I skolan är jag konfunderad hela tiden..."