Att ha hund
Vissa vardagliga händelser vill man inte vara med om. Som att plötsligt vakna klockan fyra på morgonen och genast, på grund av den stank som fyller näsan intill kväljningsgränsen, veta vad som står på. Hunden har ätit något olämpligt igen! Sånt gör vår hund lite nu och då. Ruttna fågellik och annat mindre delikat tycker hon är smaskens. Ibland får det den känsliga lilla hundmagen att producera gaser vars dofter är högst oangenäma. I värsta fall, som tur är inte särskilt ofta, har hunden hittat något riktigt förfärligt ruttet och läskigt vilket resulterar i mer substantiella utsläpp. Av någon hittills oklar anledning inträffar alltid den här mer substantiella leveransen runt fyrahugget på morgonen, då vi tvåbenta varelser snusar i godan ro i våra sängar. Så var det imorse. I arla morgonstund sipprade den påträngande och högst bekanta stanken in i mitt sömniga töckniga metvetande. Aldrig någonsin blir man så snabbt klarvaken som vid dessa tillfällen. Blicken går mot golvet, och mycket riktigt, en rinnande stinkande hög på mattan. Smörjan flödar över och ner i trägolvets springor. Suck! Bara att hiva sig upp, noga passa fötternas något ostadiga placering. Få liv i den alltjämnt snarkande maken. Få ut honom och hund ur huset innan den hastigt grönfärgade maken levererar likartade substanser som hunden. (Ja, han är ju så känslig den arma karln... Har setts panikartat torka hunddiarré iförd gasmask, kalsonger och endast en strumpa. Ingen vacker syn, jag lovar. Bäst att hålla honom på avstånd!) Sedan är det bara att skrida till verket. Operation grundlig golvsanering medelst knäskurning.
Just nu är hunden billig. Mycket billig.
Nån som vill ha??
7 kommentarer:
Kanske vi ska byta våran katt mot er hund?! Vet ej om det är så mycket bättre med uppkräksta rått- och fågelrester, vilka också ibland kommer ut bakvägen likt sörjan från er hund! Frågan är om man överhuvudtaget ska ha något husdjur. Men erkänn: det är ganska trevligt emellanåt. Det är mycket vi kvinnor ska tåla också, eftersom våra män är så känsliga.
Har djur över huvud taget ingen självbevarelsedrift? Varför vill man sätta i sig ruttna saker om man ändå ska kräkas upp det? Kräkas är ju aldrig roligt. Dessutom kan rutten "mat" knappast smaka så bra... Huuuuh!
Kattkräks är åtminstone mindre i mängd, svärmor, ...fast det kanske bjuds på lite oftare istället.
Och katter äter inte skämda äckligheter, eller hur Råsa? Åtminstone var min katt hiskeligt kräsmagad och matvägrade i det längsta om inte maten var pinfärsk.
Kort sagt, katter tycks vara att föredra i detta fall!
Så sant, så sant. Våran katt är också oerhört petig med vad den äter. Men råttor och fåglar verkar vara kalasmat. Dessutom skrämmer den inte precis iväg folk med något skäll. Det blir nog till att skaffa katt istället. Kanske en annons på Blocket: hund bortskänkes tex eller ...??
Jag som har haft både hund och katt föredrar katt när det gäller kräks..hmh..visst kräks katter ofta, speciellt när det är gräs med i leken, men mängden är obetydlig jämfört med hund. Min katt är väldigt diskret med sina kräkningar och tyvärr kan det därför ta en dag innan man SER att hon har kräkts..Och det där med att katter är kräsmagad stämmer väl in på min..hon äter ENBART allaska pollack..ingen annan torsk, ingen annan fisk ens..men räkor går i :) sedan bara torrfoder, ändå är hon så rund ;)Men hon ligger ju och jäser mestadels om dagarna också *S*..Men det finns dagar hon också är gratis!!
Mina katter äter på sin höjd en och annan fluga, annars är det torrfoder eller tonfisk/sardiner (på burk, bevare mig väl!) som gäller, och det kräkset luktar inte farligt alls. En sak jag undrar är varför de helst kräks på mattor? Jag har hur mycket golv som helst, och kanske en eller två små mattor, men såklart är det dem de kräks på....
Även mina katter är ibland gratis, särskilt Lillan när hon rev tapet (med tänderna, inte klöste sönder) men de tankarna brukar försvinna när de kurrar lite och sätter svansen i vädret. :)
förresten om jag ger sken av att vara en insnöad kattmänniska så vill jag säga att jodå, jag tycker om hundar också. :D Jag är en djurmänniska i allmänhet.
Jag tror vi kan konstatera att det finns både för och nackdelar med alla våra fyrfota vänner (liksom med alla tvåbenta...). Egentligen skulle man förstås ha BÅDE hund och katt. Fast då blir det ju ännu mera kräks att ta rätt på förstås...
Skicka en kommentar