Egendomligheter
Fröken k har givit mig i uppdrag att skriva ner sex konstiga saker om mig själv. Enligt Svensk ordbok är någon "egendomlig"
om den "har avvikande eller onormala egenskaper och därför väcker uppmärksamhet". Inte väcker väl jag uppmärksamhet? Det kan jag väl aldrig tro... Eller? Här gäller det att ha koll på vad som är normalt, för att veta vad som är onormalt. Sånt är svårt. Eftersom jag lever med mig själv hela tiden blir jag ju van vid mig och då ter sig just mitt liv och mina förehavanden som normalt/normala... för mig. Det onormala speglas snarare i omgivningens reaktioner. Och jo, reaktioner får jag ibland...
Här kommer en radda för mig helt normala "egendomligheter" som omgivningen reagerat på:
Jag kan låta polyfoniskt. Det är inte vackert. Fråga min man...
Jag har en massa tegelsten, för det är bra att ha. (Jo, det är det!) Man kan göra en extra bokhylla när det behövs, till exempel. Men det är väldigt opraktiskt när man ska flytta, för flyttkartongerna blir så tunga. Fråga min man...
När det är stjärnklart ligger jag ute i hagen på ett renskinn om natten, och tittar på himlen. Det gör inte min man.
Jag envisas med att namnge mina fordon. Själv tycker jag det är helt normalt! (Fröken k håller nog med.) Min man hävdar motsatsen...
Jag har ingen känsla för fenomenet tävling. Förstår inte begreppet vinna. En gång gav min kloke man en psykologisk förklaring som spred ljus över denna för mig helt obegripliga gåta. Jag blev invigd och förstående. Tyvärr har jag glömt vad han sa. Så har även min man. Så nu är jag lika oförstående igen.
Jag pratar på allvar med två nallar, Nalle och hans Farbror. Dom bor i vår säng. Jo, det är sant! Fråga min man...
Jag är barnsligt förtjust i mitt radiostyrda utav balsa, varmlim, flortunt sidentyg och cellulosalack egenhändigt byggda segelflygplan, Fenixen. Jag brukar leka med det tillsammans med min man.
Vi har ingen TV, och jag saknar den inte. Så gör inte heller min man.
Jag lyssnar med förkärlek på franska sångare som inte kan sjunga, enligt min man.
Jag har hopplöst svårt för att lyda order och slaviskt följa alla regler. Gör helst efter mitt eget huvud. Det säger i allafall min man.
Hm, bäst att inte avslöja mer nu...
3 kommentarer:
Hihihi..inte allt för egendomliga saker, en del av dom var ju rätt normala ;) prata med nallar och döpa fordon tex.hahhha..är vi släkt eller?! *ASG*
Får Speja också plats i er säng?
Skönt att höra att vi är fler helt "normala" ;) medlemmar i släkten, fröken k!
Svärmor behöver inte vara orolig, samtliga i familjen ingående nallar, hundar, kuddar och äkta hälfter ryms i vår säng, eller skulle i alla fall rymmas, ety den är stor som en Atlantångare. Däremot tycks den inte behaga den kräsna fröken Speja. Hon vägrar kliva upp i sängen trots flitigt lockande och trugande från Husse...
Skicka en kommentar