Vedspislagad makaronstuvning

Det är något visst med att laga mat på vedspis. Vedspismat går inte att stressa fram. Med hjälp av näver, ved och tändstickor ska elden få liv i spisens inre. Draget ska fås igång och luftgenomströmningen måste regleras. Man måste känna sin spis och veta att reglera spjäll och olika luckor. Det är lite pyssligt, lite småtrevligt. Spisen hettas upp i sin egen takt, ingen idé att försöka hetsa den. Det knastrar och sprakar lite, doftar gott. Det blir inga stormkok, allt puttrar på så sakteliga. Perfekt för stuvade makaroner, som mest ska stå och svälla. Inga brända kastrullbottnar, ingen överkokad mjölk, bara utsökt stuvade makaroner. Sådana värmer gott i kulen skymning. Förmodligen ingen hälsosam mat att äta, egentligen, men desto mer livgivande att laga till. Dess tillagning kräver sin tid men den ger dig sitt lugn tillbaka.