() Det växer inga fläderbuskar i Jämtland: Opphängt å ne'schläppt

28 december 2006

Opphängt å ne'schläppt

Med huvudet i ett bomullstöcken, med andning som en gås som är hes, och ett luktorgan vars färg får en solmogen tomat att blekna, sitter jag rakt upp och ner, och gör just ingenting. Jobbet kallar, hunden vill ut, tomma flyttkartonger väntar på att fyllas. Men intelligensnivån är under noll, och företagsamheten helt obefintlig. Jag har mest en enda tanke i huvudet: Om det finns en sammanslutning för snorfanans vänner, vill jag sälla mig till dem.

Detta är den snäva verkligheten just nu.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Känner igen det där..
Koma tillstånd typ..Har legat i soffan med feber och bomullshuvud idag..superförskyld..
KRYA PÅ ER!!!!

Anonym sa...

Rolig rubrik, måste jag säga. Det påminner om min barndoms kornmjölsgröt, som jag fick innan jag gick till skolan! Det var kvällen innans gröt, som min mamma värmde upp i klimpar i mjölk med socker och salt. Den kallade hon för "upphängd och nedsläppt". På ångermanländska så blev det "opphängd å ne`schläppt"!

Anonym sa...

Oj, då! Jag minns nog fel: Gröten hette "oppvärmd och ne´schläppt".
Detta får i stället bli ett inlägg i de dialektala kommentarerna!
(En plump i protokollet, s a s!)

Anonym sa...

Läste "svärmors" kommentar och måste bara kommentera att jag tvingades äta klimpvälling när jag var liten, mormor gjorde alltid den och jag höll på kräkas..mjöl och nått som blev klimpar i kokt mjölk tror jag...äckligt var det och kräks gör jag nästan när jag tänker på det..

Klarakajsa sa...

Ack, fröken k, blev du också så här jämmerligt eländig! Då kan vi i allafall ha medkänsla för varandra... Krya på dig ordentligt! Jag kan se dig "tjöjas" (få kväljningar) över "klobbmjälka". Stackars barn! Sånt behövde inte ens jag utstå trots att jag är uppväxt med en lantlig mor. Fast jag har hört att det är lent för halsen om man är förkyld...;)

Och svärmor, U kommer ihåg att mormor ifråga brukade säga att folk såg just "opphängt å ne'schläppt" ut ibland. Kanske var det en ordlek på det när det gällde grötnamnet, som blev förvillande likt...

Anonym sa...

På tal om barndoms minnen..så minns jag faktiskt när du var barnvakt åt mig när jag var si en sådär 8,9 år hemma här i Gävle..har till och med kort från då *s*

Klarakajsa sa...

Jösses fröken k, bilder och allt. Dom törs man nog knappt titta på... Men jag kan kontra med att jag minns den första gången jag såg dig, sittandes vid ert matbord i Gävle. Du var alldeles nykommen hit och hade nyss upptäckt MARMELAD. Du fick rostat bröd med marmelad på men mumsade nöjt i dig endast marmeladen. Och ännu mer marmelad! Ett bedårande barn med världens soligaste ansikte!

Anonym sa...

Fnissar...hahha..det har jag inget minne av dock.
Gillar marmelad även idag ;)
Har ett jättefint kort där jag sitter i ditt knä i soffan..är säkert nykommen, ser så ut..och du är korthårig med lugg och lite bob frisyr *s*..jaa nästa gång du kommer så måste vi titta på lite kort! *asg*