Nedräkning
Blott 4,5 arbetsdagar kvar för U:s del. Sedan tågar vi ut i ovissheten. Vi är smått exalterade. Det är spännande att inte veta vad som komma skall. Men varför är det så just nu, bara för att U sagt upp sig? Varför är vi inte alltid lika exalterade, och jämt och ständigt upprymda?
Framtiden är alltid lika oviss!
2 kommentarer:
Det jag älskar mest i livet är att finna nya vägar, kanske inte bättre, kanske inte mer intressantare eller kanske inte ens roligare..men nya. Den härliga känslan av att morgondagen inte kommer se ut som idag. Att morgondagen kanske ger oss nya vänner, nya miljöer och nya möjligheter. Att börja om, men ändå fortsätta.Jag önskar er lycka till :)
Fröken k, Tack! Det är inte alltid man kommer ihåg att framtiden alltid bär något nytt med sig, och det är inte alltid man lyckas uppskatta det. Det är något att träna på!
Skicka en kommentar