Görare och konsumerare

Bor man i en stad går livet mycket ut på att konsumera det andra gör eller gjort. Äta på restaurang, besöka teatrar, gå på bio, sitta på kafé, handla prylar, köpa kläder, lösa inträden. Inget fel i det kanske. Det kan vara rätt trevligt. MEN. Om du inte bara vill vara konsument blir det genast svårare. Det finns inte så mycket plats för egna projekt och påhitt. Utrymmet är begränsat, efterfrågat, kostar pengar. Du kan flanera på gatorna, sitta på en parkbänk, hälsa på vänner, titta på folk, studera husfasader, och sedan? Förlåt. Glömde biblioteken! Där kan du sitta och skriva eller förkovra dig efter eget huvud, helt kostnadsfritt. Än så länge. Men vill du bygga en bokhylla, laga bilen, (eller bara ställa ifrån dig bilen!), odla rabarber, bygga ett snöslott, smida silverskålar, blir det genast knepigare. Då krävs utrymme! Utrymme är svårt att hitta. Du måste hyra in dig. Läget kanske långt bort. Långa resor, fulla bussar, försenade tunnelbanetåg. Krångligt! Tidskrävande! Kostar pengar....

Är man en görare mer än konsumerare är det rätt besvärligt att bo i stadsmiljö. På landet är det bara att knata ut i uthusen, gå ner i källaren, ut i trädgården, och låta idéerna ta form. Landet blir lite mer praktiskt.

En görares små funderingar. Bara sådär.